09 augusti 2010

London

Då har man gjort London igen.. Har varit helt underbart att få bara ha kul och må bra med sina teatervänner! Vilket gäng vi är ändå. Men det är så himla skoj att se vilka egenskaper alla har, hur man hanterar stressade situationer, när vi inte vet vet vart vi ska, när vi blir kissnödiga, när vi saknar nr 4 i vår "extremt fiffiga nummerdelningsgrupp" :)


Vaknade 05.00 i torsdags morse. Svårt jobbigt att lämna kärleken. Kunde inte hålla mig borta från den där förbannade gullspångväskan utan var tvungen att "genomgå väskan än en gång" om jag glömt nåt. Tänkte att:"Det kanske kan vara kallt i london. Jo, jag såg ju faktiskt på väderrapporten att det skulle regna både fredag och lördag. Och väderrapporter talar ju ALLTID sanning så..

Jo jag packar i lite varma tröjor oxå. Just in case." Tror ni det det var kallt i london? Svar: NEJ! Tror ni det regnade i london? Svar: NEj! eller jo, det kom ju en liten regnskur på lördagen men emelie, det finns paraply! Tror ni emelie, när hon i full färd packade ner sina varma sköna tröjor hon skulle ha på sig i det kalla london, tog ut hälften av sina andra kläder för att de varma sköna tröjorna skulle få plats, och sedan glömde stoppa ner kläderna igen? Svar: JA!

Öppnade väskan på hotellrummet (som jag skulle kunna skriva en hel uppsats om där titeln skulle heta: Topp5, Londons snuskigaste hotellrum)och insåg att inga av mina "partykläder" var med. Tacka vet jag Lollo och Emmy! Iallafall. Resan gick bra, klockan 07.00 tog jag första jäger-shoten, åkte med Krister, Lena och Bölla. Roliga samtal. Moonade till minibussen, Sofia moonade tillbaka, i arboga blev det hamburgare, bobban gav oss öl. På flyget. Öronen gjorde inte så ont, gratis alkolhol på planet. Jocke och jag sjöng danzband. Life is good.

Okej, jag skulle dela rum med Lollo, Emmy, Lovisa och hennes kille Lars. Vi kommer in i en trång korridor, jag är sist och hör inte vad som sägs. Om jag hade vetat att frågan var: Vilka vill sova längst ner, hade jag skrikit: VI!! Nu blev det ju inte så, vi fick sova på våning 4. Upp med väskorna i de trånga snea heltäckningstrapporna, kom till vår dörr som hade en innedörr. För att sig in i rummet fick vi liksom knö in oss själva först,stänga dörren, öppna den igen, ta väskan, stänga första dörren, öppna andra, in med kroppen,stäng,öppna igen, in med väskan. Kommer in i ett litet rum med 3 våningsängar, åter igen heltäckningsmattan, den här gången grön med massa svarta fläckar på. Det stod ju att det skulle finnas toalett på rummet MED DUSCH!

Vart finns den undrar vi. Tillslut hittar vi en liten dörr. Engelsmännen är duktiga alltså. Att de fick in en toalett och en liten dusch i det lilla rummet!! Dock hade engelsmännen glömt att en människa faktiskt ska kunna vara i badrummet oxå men men, man kan ju inte komma ihåg allt.

Vi tar och byter om, ikväll är det 2 rätters middag på restaurang innan vi ska se The Lion King! Ska samlas utanför hotellet och vi har god tid på oss. Någonstans där försvinner plötsligt den goda tiden. Vi blir en haltimma försenade till maten och på restaurangen får vi vänta länge. Vi har beställt både förrätt och varmrätt. Jag tar kycklingvingar till förrätt men äter inte upp allt för jag vet att ja ska orka med en hamburgare oxå. Det tar tid. Vi bestämmer oss för att betala notan innan så det bara är att gå sen. Jag blir den som räknar pengarna för att se så det stämmer, tyvärr kommer min hamburgare sist och precis när jag får den ställer sig en stressad Lollo upp och säger: Nu måste vi gå! Jag vill ju inte missa Lejonkungen! Jag vill ju äta min mat! Jag ställer mig upp, tar tre stora tuggor på stående fot och springer sedan ut. Kommer ut och ser inte vart mina vänner är. Helt plötsligt ser jag en springande,stressad och arg Therese som skriker: Ska ni med på Lejonkungen!!?? Men Koooom Dååååå!

Vi springer. I klackskor. Jag ser Therese springa runt hörnet, väntar på Lena så hon inte försvinner. När jag ser byggnaden säger jag till Lena att det är lugnt och vi tar en cigg på det. Tänker på min hamburgare och svär lite inombords att jag inte tog åtminstone 6 tuggor, den var ju så god. Lejongkungen var det vackraste i musikalväg jag någonsin sett! Scenografin, regin, musiken, skådespelarna,ljudet, ljuset allt!!! I pausen kommer jag och therese ut till Sanna som står i baren, och hon frågar: Vad tycker ni? Hela mitt ansikte är helt uppsvullet av alla tårar jag gråtit av allt det vackra. Jag säger: Nej jag tycker inte det är så bra. Om blickar kunde döda. Sanna ger mig den mest ondskefulla blick jag sett. Jag vill att de ska ge sig så jag svarar: Jag tycker det är jättebra, syns inte det? Blicken går inte över. Nu är hon arg för att jag kunnat skämta om en sån allvarlig sak! Jag lär mig en läxa och går in i den stora salongen igen.

När den är slut, ska vi ta kort! Plötsligt kommer det fram några kineser och frågar Therese om hon kan ta kort. Vi står på en liten gata där mkt folk passerar. När underbara Therese ska ta kortet går 2st förbi och hon säger: Back Off! Kanske inte det bästa att säga, de börjar mucka med henne och killen säger: I'm gonna slap you bitch! Då lär sig Therese sig en läxa. Tänk vad vi lär oss mkt på denna resa!

Till hotellrummet där det blev ett kapitel ur boken Kjell, lite tjejsnack, släckte lampan och undrade vad min älskade gör just nu?

Inga kommentarer: